I takt med att bolånemarknaden förändras och ekonomiska förhållanden fluktuerar är frågan ”hur många har rörlig ränta?” alltjämt relevant för svenska låntagare. Rörlig ränta, även känd som variabel eller flytande ränta, är en typ av lån där räntesatsen kan förändras över tiden baserat på en referensränta såsom reporäntan. Denna dynamik påverkar de månatliga betalningarna för låntagare, och valet mellan rörlig och bunden ränta beror ofta på individuella riskprofil och en bedömning av den framtida ränteutvecklingen.
I Sverige är konceptet med rörlig ränta särskilt intressant, eftersom många hushåll står inför valet mellan att binda sin ränta över olika perioder eller behålla flexibiliteten och potentiellt lägre kostnader som följer med en rörlig ränta. Frågan om hur många som väljer rörlig ränta kan ge insikter i både konsumentbeteende och den allmänna ekonomiska stämningen.
Förändrade vanor
Under de senaste 20 åren har mängden bostadslån hos svenska hushåll svängt uppåt med en svindlande hastighet på 459 procent – en rörelse som påverkat fastighetspriserna med en ökning på 245 procent under samma period. Med detta i åtanke har vi bevittnat en betydande ökning i valet att binda bolånen, ett steg som ifrågasätter om rörlig ränta verkligen är den gyllene norm det en gång ansågs vara.
Svängande trender
Än så länge har rörliga räntor varit en populär valmöjlighet för svenskar, men detta scenariot har börjat förskjutas. Från att ha varit 82 procents föredragna ränta då nuvarande definition av räntestatistiken introducerades av SCB i november 2014, till endast 34 procent i mars 2022 som väljer rörliga räntor – en minskning som inte går att ignorera.
En förklaring till denna skiftning kommer från en rapport där man bland annat tillskriver den ökande tilltron till fasta räntor till hushållens växande förväntningar på en stigande räntemarknad. Efter flera år av sällsamt låga bolåneräntor, sammanfogat med Riksbankens beslut att höja reporäntan, har svenska hushåll börjat agera proaktivt för att säkra sina ekonomiska intressen.
Allt fler väljer rörliga räntor
Ett allt större antal svenska hushåll har i slutet av 2023 visat en betydande tendens att välja rörlig ränta på sina bolån. En ny rapport från SBAB Bank ger en tydlig indikation på denna trend med 94 procent av bankens nya kunder som valde rörlig ränta i december. Denna ökning har varit kontinuerlig, med en start i september då 89 procent föredrog denna räntetyp. Denna förändring är notabel, särskilt mot bakgrund av att många banker under samma period sänkte de bundna räntorna påtagligt.
Trots att kostnaden för att binda räntan på upp till 5 år ligger endast 0,1-0,4 procentenheter högre, har denna låga kostnad inte fungerat som lockelse för majoriteten av hushållen att överväga bundna räntor. Det tycks ligga en förväntan om en snabbare räntesänkning än vad såväl Riksbanken som SBAB själva har förutspått.
Denna förväntning omgärdas av en skjutande inflation och en ränta som pekat uppåt, vilket skapar en oväntad paradox. Vanligtvis skulle hushållen binda sina lån i tider av volatilitet för att säkra en fast kostnad framöver. Det faktum att vi bevittnar motsatt beteende signalerar en stark tro bland låntagarna att räntesänkningar står för dörren, kanske tidigare än tidigare prognoser har indikerat.
I september 2023, då skillnaden mellan rörlig och bunden ränta var minimal, valde en större andel att binda sina räntor. Men när skillnaden breddades till förmån för de bundna räntorna under årets sista kvartal, vände vindarna. Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB, påpekar att många hushåll kan ha en förväntan på att räntorna kommer att sjunka till betydligt lägre nivåer inom en nära framtid.
Riksbankens senaste prognoser föreslår en möjlig sänkning av styrräntan från dess nuvarande nivå under tredje kvartalet 2025, medan SBAB ser detta ske redan till sommaren. Detta understöds av Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, som tyder på att hushållen förutser en ännu snabbare nedgång i räntorna än vad både Riksbanken och SBAB antyder.
Med det rådande ekonomiska läget och den överhängande osäkerheten på de globala marknaderna, verkar rörlig ränta för många vara den föredragna vägen framåt – trots fördelarna med att binda lån vid nuvarande räntenivåer. Hushållens beteende i val av ränta kan ses som en termometer på deras förväntningar om framtida ekonomiska förhållanden. Just nu speglar termometern en förväntan om kyliga tider förhoppningsvis följt av en snabb ekonomisk vår.
|
Samlat lånebelopp |
50 000 kr |
|
Återbetalningsperiod |
3 – 5 år |
|
Månadsbetalning |
1 454 kr – 944 kr |
|
Variabel ränta (debitorränta) |
3 % – 5 % |
|
Max effektiv ränta (ÅOP) |
4 % – 7 % |
|
Övriga avgifter |
Inga |
|
Löptid (minimum till maximum) |
3 år – 5 år |
|
Sammanlagda kreditkostnader |
2 346 kr – 6 614 kr |
|
Totalt återbetalningsbelopp |
52 346 kr – 56 614 kr |
Låneexempel.
Svårt att säga vad som är bäst
Dock är valet mellan bunden och rörlig ränta inte enkelt. Med bunden ränta kommer visserligen stabilitet, men även risk för att betala mer över tiden. Under sådana omständigheter faller valet av ränta till en balansakt mellan trygghet och risk, och inget beslut ska fattas lättvindigt.
Något intressant är att villaägare konsekvent väljer att binda sina räntor på längre löptider jämfört med de som äger bostadsrätter. Detta visar på en tendens att sänka risknivån och en längtan efter att säkra sina räntekostnader över lång tid, vilket är ett beteende som kan tyda på olika risktoleranser mellan dessa två grupper.
